tisdag 29 juli 2008

Minigolf!

Denna dag flöt på ganska lugnt Ringde till urologen angående Håkans remiss.
Men blev inte mycket klokare i dag heller!
Det är bara att vänta tills han blir kallad av Uppsala (mest troligt), inom en månad sa hon. Men som vanligt kan man inte lita på något när det gäller sjukvården. Provsvaren har inte heller kommit. Typiskt!!!!! Vilken j*vla tid allt ska ta!

Vi försöker att få vardagen att vara som vanligt, men det är mycket svårt. Spänningen finns i luften!

Vi bestämde i alla fall att åka in till Umeå och spela minigolf vid Noliaområdet. Det var några år sedan vi var där.......dock är tävlingsinstinkten den samma! Helt otroligt vad ALLA killarna i familjen är dåliga förlorare. Tur är väl att vi tjejer är utav det lugnare slaget. Annars vet man inte vad som skulle kunnat hända.*skrattar*

Efter den spelomgången, som faktiskt tog ca 2 timmar och 20 minuter, åkte vi och åt. Det fick bli Eastern Palace nere vid kajen. Inte den billigaste middagen, 714 kronor för alla inklusive efterrätt. Mums fillibabba!!!

Vi tog oss även en sväng förbi Ica Maxi för att handla lite proviant, lite onödigt blev det också!

Nu är mamma mu fruktansvärt trött, så nu blir det sängen!!!!!!!!

Tack till Daniel i Falköping som hade skickat ett JÄTTEFINT blomarrangemang. Det stod på trappan och väntade på oss när vi kom hem. Tack för att du bryr dig!

Tack även till Ditte och Micke som skickade ett meddelande på telefonen!

Natti natti!

Oj, jag glömde att berätta om telefonsamtalet till sjukhuset. Förbannad man kan bli.......
Jag ringer till växeln och blir kopplad till rätt avdelning men ställs i kö eftersom det är ett samtal före. Efter en stund slungas man tillbaka till växeln och då svarar en virrig person.
Vart vill du komma, var det till Umeå eller?
, jag står i kö till x-avdelning, vad har hänt?
Ja nu har det kommit fler på kö så nu kan jag inte ställa dig på kö igen!
Va f*n jag har ju redan börjat att stå i kö, ska jag behöva börja om nu? Nu får du prova tills du kommer att kunna ställa tillbaka mig i kön!
, du får ringa om!
Aldrig, prova att ringa på tills det finns plats i kön, jag kommer att hänga kvar!

Som tur var kunde virrpannan koppla fram mig till slut.....slutet gott.....
Jag tror att de här hemma trodde att jag höll på att bli galen. *asgarv*

Kram Anna

1 kommentar:

Vickan sa...

Jag förstår att det är frustrerande med allt väntande. Det tär på en. Undra på att du känner dig slut... Men ni är så duktiga som "kör på" nästan som vanligt ändå.
:-)
Kramar till hela goa familjen!